Kanalöarna, 1998

Resebrev från Jersey och Kanalöarna

"Bitar av Frankrike som föll i havet och plockades upp av England …" skrev Victor Hugo (1802-85) om Kanalöarna. Han levde i landsflykt på öarna från början av 1850-talet till 1870, och skrev där bland annat Les Miserables.

Kanalöarna, det vill säga Jersey, Guernsey, Sark, Alderny, Herm och Jethou, är en ganska spännande värld. För ganska länge sedan, på niohundratalet, kom öarna att tillhöra Wiliam Longsword, Hertigen (Duke) av Normandy. 1066 vann Wiliam, som nu hade avancerat och kallade sig Wiliam Erövraren, slaget vid Hastings och blev kung av England. Sålunda tillhörde nu öarna England. Sen har de gått fram och tillbaks mellan England och Frankrike sex gånger. Det blev lugnare först 1481 när Påven Sixtus IV i en bulla förklarade öarna för neutrala och öarna kunde utveckla en ganska långt gående självständighet.

Under Andra Världskriget var öarna ockuperade av Nazityskland. Engelsmännen velade fram och tillbaks om öarna skulle vara demilitariserade eller om de skulle försvaras. Man bestämde sig för att de inte var värda att försvara, men berättade inte detta för tyskarna med följd att Luftwaffe bombade öarna 1940. England kastade sig då på telefonen och ringde Adolf och sa att öarna var demilitariserade och skulle inte försvaras. Tyskarna trodde inte på detta, men en tysk pilot landade på Guernsey och kollade för säkerhets skull. Det hände inget med piloten, så det var bara att stiga på. Hitler ville att öarna skulle göras till en ointaglig del av Festung Europa. Och spåren är många. Vete tusan om inte kanalborna till och med är lite stolta över att ha varit utelämnade och ockuperade.

Öarna är uppdelade i två "bailiwicks" (ämbetsområden); Jersey och Guernsey (inklusive resten av de mindre öarna, Sark har dock ett visst självstyre), och ännu idag avhandlar man sina interna affärer gentemot kungen eller drottningen av England, inte med parlamentet. Som besökare märker man genast att de två delarna har egna pengar (Guernsey och Jersey pund) och frimärken. De egna parlamenten kan ta upp "utrikesfrågor" via det engelska parlamentet. Till exempel uppdrogs det engelska parlamentet att framföra öbornas missnöje med fransmännens planer på kärnavfallsförvaring när jag var på besök. En titt i arkiven ger vid handen att öborna inte kan beordras göra militärtjänst utanför öarna, om det inte handlar om att rädda regenten eller att anfalla England.

Jersey är ögruppens största ö med sina 117 km2 och 85 000 invånare (huvudstad Saint Helier, 28 000). Guernsey samlar 78 km2 och 59 000 invånare (huvudstad Saint Peter Port, 16 000). Det är en välmående del av världen som är utslängd i Kanalen. Två skatteparadis med bra väder, bördiga jordar och bra fiske, många banker och pubar (givetvis har man varsitt bryggeri som gör god öl), dom berömda korna med den omtalade mjölken och grädden. Och vem är jag att kasta sten i glashus, men på ön finns det många tjocka människor, och då menar jag verkligen feta.

När jag var där slogs tre rederier om kontraktet på färjetrafiken till och från öarna. Jerseyborna förordar Condor så guernseyfolket talar givetvis för ett byte till P&O. En guernseybo skrev i en insändare att det var ett lyft att bli behandlad som en människa på P&O:s båt, något som han inte var van vid från Condors sida. Det är en hälsosam träta mellan öarna. På Jersey säger man till exempel att det dåliga vädret kommer från Guernsey. Och så vidare.

På Jersey har man helt klart ett trafikproblem, det blir bara värre och värre. Frågan är hur många bilar ön kan sluka. Och det är dåligt med trafikkunskaperna. Jag vill minnas att det står i min Highway Code från 70-talet att en enkel gul linje betyder att man inte får parkera där. På de smala och krokiga vägarna är det mycket gula linjer. Det verkar som öfolket tror att det betyder "please park here". Följden blir givetvis att bussar och andra större fordon ständigt måste bromsa och trixa sig fram. Men man ska i alla fall starta en kampanj där jersyiterna ska lära sig lite vett och etikett. Till exempel att man inte ska gena i kurvor eller köra för fort. Hoppas att dom också lär ut att fotgängare inte är något man ska försöka köra över. Här kan jerseyborna lära sig mycket av trafikanterna på Guernsey.

Man har också startat en kampanj där man ska lära föräldrar hur farligt vatten är för barn. Då handlar det naturligtvis inte om duschen eller badet, det handlar om hav och vattendrag. Och visst, jag förstår att det här är en allvarlig sak, men det måste väl vara ett antal jerseybor som vänder sig i graven. Att detta folk av fiskare och sjömän inte ska klara av att föra dessa kunskaper från generation till generation. Det borde väl sitta i generna och förs över med modersmjölken?

Men nå! Här kliver jag alltså av planet som tagit mig från Arlanda för en ospecificerad vecka med Fritidsresor. Utanför ankomsthallen får jag av blåklädd reserepresentant veta att mitt hotell ligger lite utanför huvudstan, St Helier. Visst, OK, jag har varit här förr och bott utanför stan (får av någon anledning efter sex år fortfarande julkort från hotellet) så det ska inte vara några problem. Blir lite fundersam när bussen lämnar det sista hotellet som ligger "lite utanför stan" och jag fortfarande sitter kvar.

Hamnar sålunda i Gorey, en halvtimmes bussfärd utanför centrum. Är först lite nedslagen, men det kan bero på att det ösregnar och taket läcker ovanför min säng. Men när solen har börjat skina och jag tänkt efter känns det mycket bra att vara inkvarterad i den lilla hamnbyn med det ståtliga slottet. Och bussnätet är väl utvecklat, säkert en fyra bussar som stannar utanför min dörr varje timme.

Busskarta

Tar en dag och promenerar runt i St Helier och tänker "hu, vilken tråkig stad". Är man inte intresserad av juveler, guld, kläder och krimskrams har stan inte mycket att erbjuda. Ja, förutom alla pubar och restauranger då. Och det är ju en viktig ingrediens. Men är man ute efter att köpa smycken och sånt är stan, och ön, en pärla har jag förstått från insatt kamrat, som gärna glänser lite mer efter ett par dagar på ön än när hon anländer.

Jersey är en liten ö, blott 15 gånger 8 kilometer, men tack vare de smala och krokiga vägarna känns ön större än vad den är, det tar alltså en stund att åka runt. Men det är en vacker ö. Kuperad och grön. Och några riktigt maffiga stränder, även om vattnet är bra kallt i juni. Man har många sevärdheter, som vinodling (!), ett mäktigt underjordiskt sjukhus byggt av de tyska ockupanterna, blomsterodlingar, guld- och juvelutställningar, keramik i kubik på Jersey Pottery, historiska utställningar, slott och snäckhus, ett antal golfbanor och La Corbiere fyren - den första murade fyren på de brittiska öarna. Det finns mycket att se och göra. Och när man är trött på att gå på upptäcktsfärd är det aldrig långt till en pub som förhoppningsvis serverar Mary Ann från Jersey Breweries.

En dag går till att återuppleva "det andra ämbetsområdet", Guernsey. Man tar sig enkelt mellan öarna med båt eller flyg. Jag väljer båt. Trots kvav lugn sjö känner jag spår av den gamla sjösjukan när katamaranen ger sig av, men inget som inte går att sova bort. Guernsey välkomnar mig med det vackraste av väder, och huvudstan, St Peter Port, är vackrare och trevligare än mycket annat. Promenerar runt i hamnen, slinker in och äter brunch, promenerar, tittar i skyltfönster, tar en och annan pilsner, svalkar mig med glass och bara stortrivs. Slår mig att tempot är lite lugnare här (inte för att det är speciellt uppdrivet på Jersey heller). På resan tillbaks upptäcker jag det välutvecklade taxfreesortimentet och får förundrat med mig en liter whisky.

Tidvatten
En fascinerande upplevelse, i all sin enkelhet, man kan sysselsätta sig med på öarna är att studera tidvattnet. Skillnaden mellan hög- och lågvatten kan vara så stor som 12 meter. Tittar man i uppslagsboken kan man läsa följande om fenomenet;

"Tidvatten - havsytans periodiska nivåväxlingar på grund av månens och solens dragningskrafter. Med ebb menas både vattnets sjunkande och det lågvatten som blir följden, med flod både vattnets stigande och högvatten. Tidvattenvågorna uppkommer som en kombinerad effekt av månens dragningskraft och den centrifugalkraft som jordklotet utsätts för till följd av jordens och månens kretsrörelse kring sin gemensamma tyngdpunkt. Dragningskraften blir störst på den sida av jorden som är vänd mot månen, och här uppstår därför flod. På jordens motsatta sida överväger centrifugalkraften, och även där råder därför flod. Områden mellan dessa båda punkter har ebb. Vid flod höjer sig vattnet med en viss eftersläpning gentemot månens passage, beroende på vattnets friktion och jordens rotation kring sin axel. Tidvattenvågorna kretsar till havs moturs kring centrum utan höjdskillnad, så kallade amfidromiska punkter." (Nordstedts Focus)

Normalt är det alltså flod två gånger per dygn. Följaktligen är det också ebb två gånger per dygn. Under veckan jag var på Jersey rörde sig Kanalen så här;

Peter Fristedt, 1998

Fler resebrev I fotoalbument finns en del bilder från olika resor